Ljusglimtar

Första gången jag gick på behandling på bup, så troddde jag verkligen att jag var frisk när jag var uppe i vikt. Lurade dem att jag inte hade några tankar så att jag skulle bli utskriven. Lurade mig själv att tankarna inte begränsade mig alls och att de snart skulle försvinna.


Men sen gick det nerför igen och jag påbörjade behandling på vuxenät istället. Behandlingen är mycket tuffare eftersom den bygger på eget ansvar och jag äter numer ofta måltider +näringsdrycker sjäv. Och det går finemang. Hade ALDRIG klarat att inte fuska under min första behandling.

Allt känns på ett annat sätt nu också. Jag vet vad jag vill själv och kan därför prata mig själv till rätta.

Jag börjar faktiskt känna att livet börjar komma tillbaka nu. Jag ser ljusglimtarna och jag kan under vissa stunder ha en normal relation till maten, såsom när jag var liten, vilket aldrig hände när jag var normalviktig men sjuk.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0