Lycka
När jag gick på behandling första gången i nian så blev jag så gott som upptvingad i vikt. Psyket hängde inte med alls. så även om min kropp var fysisk återställd så var den mentala biten kaos. jag kunde ite uppleva lycka. Två år gick och jag upplevde aldrig riktig glädje. Jag tror att det var avsaknaden av kicken, av lyckoruset som infinner sig när man gått ner i vikt, som gjorde att jag började gå ner i vikt igen i trean på gymnasiet. Även om jag i början ville gå upp i vikt för att jag fruktade för mitt liv så kunde jag inte äta. Anorexian var för stark. Jag var dock helt säker på att jag hade gått upp i vikt av den lilla mat jag fått i mig. När jag sedan ställde mig på vågen och såg att jag hade gått ner så fick jag en kick. En obeskrivbar euroforisk glädje. Anorexian tog ifrån mig all annan glädje och gjorde att jag bara kunde uppleva lycka genom att gå ner i vikt.
