Man lever bara en gång

Idag hade jag samtal med min behandlare. Vi kom fram till mycket bra tillsammans. Hon sa bland annat att jag var en av de mest insynsfulla patienter hon någonsin haft och att jag borde skriva en bok. Hon sa att hon blir pigg av våra samtal. Med vissa andra patienter är samtalen mycket mörkare. Det svartnade för ögonen och jag kände att jag inte hade "lyckats" lika bra som andra anorektiker. När jag frågade om det berodde på att jag aldrig varit särkillt sjuk, så sa hon att jag är en av de allvarligaste fall av anorexia som hon någonsin har träffat. om jag inte hade vänt den nedåtgående spiralen så hade det kunnat gå riktigt illa.  
Det gjorde mig glad. Anorexian blev glad av att höra att hon varit bland de sjukaste.

Men jag väljer att bli frisk nu. Det finns bara en väg. Att leva som lycklig anorektiker innebär en ständig viktnedgång vilket tillslut innebär döden. Jag måste testa hur ett liv som frisk är. ge det en chans. Jag vill inte dö ovetandes.